Klockan är nu.

I kväll satt jag i det svaga ljuset mellan kristallerna. Det djupa .. stilla .. lugnet som kommer från mineralriket är en näring vi sällan får nog av. Vi kanske inte ens vet att det är viktigt. Så stabil, så lugn, så givande och kärleksfull.

Kristallriken är en del av helheten som vi förväntas få näring och formas av. Manualen för hur man lever på planeten kom inte i textform. Handboken är själva formen och existensen av rikena under vårt vackra människorike. Genom att förstå rikenas sammanlänkning förstår vi innebörden och glädjen av vår tid här.

Klockan är nu.
Vi befinner oss i ett svårt test av den mänskliga känslokroppen. Den känslomässiga kroppen är en värdefull del av oss. Det är högt utvecklad mänsklig teknik. Finare än någon kan föreställa sig... Samtidigt den mest utsatta delen av oss.

En belastad känslokropp har mindre omdöme, den känns sårad utan anledning, den fäster sig vid dramatik, den skadar andra, skapar konkurrens, konflikter och krig 🥲

En frilevande, luftig och flexibel känslokropp navigerar stabilt och mindre påverkanskänslig genom livet, oavsett oro, stormar och det som är värre. 💎 På sin väg över haven sänder den djup glädje till sin människa helt utan orsak Den reflekterar sig i solen som ger och ger utan att vilja ha något tillbaka.

Det är inte vår uppgift att skapa fred i världen. Det är vår uppgift att lossa greppet om vår egen känslokropp, hålla den i kärlek och befria den från de upplevelser, avtryck från tider och liv som gått.

När det händer förändras världen för individen och därmed gradvis för alla.

Naivt kan en rationell del säga... Nej - Det är det enda sättet! Allt börjar, händer och slutar inom oss själva. Endast genom denna närhet till oss själva kan vi vara ärliga och kärleksfulla mot andra. Innerst inne är det vad vi vill vara ♥️ 🙏🏼